Gohärligt

Detta låter kanske helt galet men jag fick precis en känsla av att tro på ödet. Att man träffar precis de människorna man ska träffa precis när man behöver dem i sitt liv. Sen får man förstås jobba lite på det. Man kan inte förvänta sig att allt bara ordnar sig för en om man aldrig anstränger sig det minsta. 

Men jag har en känsla av att allting händer av en anledning och att man till slut hamnar precis där det var meningen att man skulle vara oavsett vilken väg man tagit dit. 

Jag är i varje fall fantastiskt glad över att ödet, som jag numera tror på, på något sätt gjorde att jag träffade den här gohärliga tjejen min första dag i en ny skola och ny stad. 


Och att det dessutom, efter några omvägar, ledde till dessa galet fina människorna. 




RSS 2.0